Thursday 18 February 2010

Proffsens orkidéer / The Pros' Orchids







Kew har sex separata växthusavdelningar (av totalt 21) för bara orkidéer, var och en med sin egen klimatmaskin. En av trädgårdsmästarna berättar att många tropiska orkidéer är så känsliga för minsta avvikelse från den exakta livsmiljö de kräver, att blommorna kan vissna på bara några timmar, enkom för att de flyttats från sin kuvösa tillvaro i Kews plantskola till visningsväxthuset – en 300 meters transportsträcka i fel (läs: engelskt) klimat.

Kew has six seperate greenhouse sections allocated for orchids exclusively. Each one with its own climate machine. One of the gardeners tells us that many tropical orchids are so sensitive to change of their ideal living conditions that the flowers will wither and die in just a few hours after having been transported in the wrong (read: English) climate to the display greenhouse only 300 metres away.

Många orkidéer vill ha hög luftfuktighet. Kew sköter detta med vattenånga. För att få en snabb visuell antydan om att Vandaorkidéerna med sina luftrötter har tillräckligt av den blöta varan använder Kews trädgårdsmästare en klängväxt, Tillandsia usneoides, som en slags fuktmätare. De hänger som rufsiga girlanger över luftrötterna och är känsliga nog att vissna på studs – och lyckligtvis långt innan orkidéerna är hotade – när fuktigheten börjat sjunka till för låga nivåer. Lite kul att se att en sån naturlig lösning anses mer tillförlitlig än de högteknologiska klimatanläggningarna. Kanske kan användas till vanliga krukväxter också kommer jag på mig med att tänka.

The gardeners at Kew use a climber, Spanish moss, as a humidity metre. This plants withers instantly – but well before any orchid – when the humidity levels start getting too low.

Att föröka orkidéer via sådd är inget för amatörer, fröna kan inte gro utan en speciell svampväxt, som dessutom varierar från sort till sort. Man lär kunna köpa laboratorieframodlade orkidéembryon – de växer i agar på flaska eller i burk med tillräcklig näring för flera månader. Vi får veta att denna ”näring” gärna kan vara gröt för vissa orkidéer. Ja, just det, samma som människobarn äter, banangröt är t ex ett populärt kosttillskott också för blommor!

Raise orchids from seeds is no business for amateurs, the seed wouldn’t even germinate without a certain fungus. You can buy seedlings though, grown i agar in glass jars, containing nutritions for months. We learn that orchids’ food might be porridge – right, the banana one is a favourite!

Men ibland kan brister i odlingskunskaper faktiskt ge fördelar. En orkidé i stress (vilket inte torde vara alltför svårt att sätta denna ömfoting i; att övergöda den, gavs som ett exempel på misshandel) får akut dödsångest och börjar maniskt producera småttingar som sticker upp som fjälliknade skott vid basen. Dessa kan samodlas med moderplantan tills de med försiktighet kan separeras. Annars kan man lättare föröka genom delning. Kews trädgårdsmästare rekommenderade att man väntar tills plantan har fyra rejäla stammar och sedan delar dessa och får två nya par.

Sometimes a lack of knowledge can prove to be successful. An orchid in stress (by say, over feeding for instance) believes it’s about to die, and starts producing little ones by the base. These can be carefully separated when stronger. Otherwise, it’s possible to propagate by division. Kew’s gardeners recommend waiting until the orchid has four strong stems, then divide them into two parts.

De flesta orkidéer blommar en gång om året. Men en Phalaenopsis kan förivra sig till en nästan konstant blomning om den tidigare blomstängeln klipps ned till den tredje ledknuten från basen.

Most orchids only flower once a year. But a Phalaenopsis can be made almost constantly productive if the flower spike is cut three nodes from the base.

10 comments:

Spirande grönt - said...

Vackra bilder och nya lärdomar.

Rebecca

Arboarkticum said...

Banangröt??? Jamen inte konstigt att man själv inte alltid lyckats till 100 % med sina orkideer. Vi ska genast gå ut i köket och mosa banan och kleta in kink-pettrarna :-D

Sannerligen intressant alltihopa. Ack den som fötts till ett liv som engelsk trädgårdsmästare och kunnat få vara sådär tokseriös kring det som nu, i bästa fall, får vara en puttrig krukväxthobby...

(Får man lov att vara så petig så man ber dig dubbelkolla namnet på Dendrobium-bilden? Den är nämligen misstänkt likt en Encyclea cochleata)

Arboarkticum said...

Och vilken tur att du inte blev sur över rättningen - kan ju låta lite von oben och onödigt. Men när det nu var en av de orkideer vi faktiskt fått att överleva på den arboarktiska fönsterbrädan kunde vi helt enkelt inte låta bli att låtsas som att vi kunde nåt ;-)

NinaVästerplana said...

Tackar! Älskar o få en inblick i världar som utan din guidning skulle varit helt slutna för mig...
Har dock varit med o lyssnat i Göteborgs Botaniskas växthus på en entustiastisk man.... också givande.
Ha´t himla gôrgôtt
Nina

nilla|utanpunkt said...

Nä, Arboarkticum, såna sympatiska tillrättavisningar bockar och tackar vi för.

Tant Grön said...

Vilka bortskämda typer, alltså! Ibland tar jag mig en tur in till någon större blomsterhandel, bara för att få beundra en massdisplay av tjusiga orkideer. Själv lyckas jag bara hålla liv i max en åt gången.
Phalaenopsis är väl den som är lättast att lyckas med här hos oss. Jag har en kamrat som satte ut sina fådda phalaenopsisar förra sommaren för att hon inte hade någon plats på fönsterbrädan, och när hon tog in dem på hösten började de formligen spruta ur sig blomanlag. Det blev en makalös orkidéblomning.
Det går tydligen att lyckas även om man inte vet hur man egentligen ska göra.

Unknown said...

Ja, de kan verkligen vara kinkiga en del av dem, och andra klarar sig på banangröt, kul läsning. Jag skulle också vilja ha någon som gullade så där mycket med mig också.

//Camilla

Lillebeth said...

Så mycket du kan! En sån där rufsig girlang vore nåt för mig. Då visste jag precis vad klockan var slagen innan den ljöd, så att säga. Då kunde jag fly till ett annat klimat (läs engelskt;-)) Kram, kära du!
PS Jag kör med havregrynsgröt.

Anita said...

Fantastiskt intressant och lärorik läsning. Jag har aldrig varit i Kew men längtar nu dit. Vi har pratat om att åka en weekend till London igen ... ett besök på Kew Garden är då ett måste.

Unknown said...

Hejsan!

Undrar om du har en mailadress där jag kan få tag på dig?

Maila mig i så fall till kristine@perpr.se

Ha Det fint
Kristine Ridiko