Monday 15 June 2009

Något vått, tack / Something Wet, please


Jag är en smått usel simmare, ändå dras jag till vatten – horisonter över hav, glittrande fjärdar, skärgårdars skönhet, lyckan att hitta en gömd skogssjö, tidvattnets magi, bränningar in över anklarna, båtens slag mot ytan, sjöbris i fejset, kluckande småvågor under en brygga, att driva längs en å, en klippig kust, kraften i en älv. Och stillheten i det mörka vatten där näckrosorna lever sitt lugna och djupsinnigt ytliga liv.

Alltid, när jag ser dessa tunnlock till vattenväxter, Victoria Cruziana, tänker jag på Tummelisa av HC Andersen. Det finns en illustration i originalutgåvan från 1907, där Tummelisa sover på ett sånt här jätteblad, med ett enda blomblad från en ros som täcke. Vissa barndomsberättelser räcker hela livet.

En dag ska jag ha ett inslag av vatten i min egen trädgård.

Själv har jag skrivit tidigare om gåtfulla näckrosor här.

Bilden ovan tog jag på Kew, men mitt första möte med Victoria var på Botaniska – lustigt nog har Slottsträdgårdsmästaren just varit där och ger fler detaljer om både trädgården och näckrosen här.


I’m a pretty lousy swimmer, yet, I’m attracted to water – horizons over seas, glimmering bays, the beauty of archipelagos, the joy of finding a hidden woodland lake, the magic of the tide, breakers gushing in over your ankles, sea breeze in your face, gurgling little waves underneath a jetty, to drift along a river, the power of rapids. And the stillness of the dark water where the waterlilies live.

When I see these barrel-lids of water plants, the Victoria Cruziana, it makes me think of the old fairytale ”Tummelisa” (Thumb Lisa) by the Danish author H C Andersen. There is this illustration from the original, 1907 edition, where the incredibly small Thumb Lisa is sleeping on a giant leaf like this, with a rose petal as a blanket. Some childhood stories last a lifetime.

One of these days I will have a water feature in my own garden.

There is an earlier post on the enigmatic waterlilies here. (Picture was taken at Kew)

16 comments:

Lillebeth said...

Du skriver så målande vackert.
Och jag minns bilden där Tummelisa står på bladet och blir bogserad av en fjäril. (Just ordet bogserad kanske inte var så vackert, men ändå;))

Anjas Hill said...

Tänk att även jag har barndomsminnen av sagor som jag försöker omsätta i min trädgård!/Anja i väntan på Torky så att städandet av kylskåp m.fl. kan fortsätta;))!

Carol said...

What a fabulous photograph!! WoW! Yes that could be a ballroom floor for the tiny princess.

Gunilla said...

Ja visst är det otroligt vilka jätteblad av vattenväxter det finns Jag såg dom när vi var på Bali, det är ju helt fantastiskt vad naturen kan skapa.

Ha en fortsatt bra dag här ösregnar det.

Gunilla

Ruben said...

Kan tala om att dessa dasslock till blad har ett enormt kraftigt och sofistikerat system av "bladnerver" på undersidan. Jag lärde mig att simma genom att simma under vattnet. Kanske även du är bättre simmare under vattnet? Isåfall rekommenderar jag ett dyk för det är väl värt att se!! ;-) /Ruben

AnnCharlotte said...

...ja, naturen är underbar som jag precis skrivit hos mig, jag slutar aldrig att förundra mig.

Camilla Alvén said...

Visst är det lustigt hur man dras till vatten även om man inte gillar att vistas i det.
Ha det bra
Kram

Tant Grön said...

Vatten i trädgården känns nästan som en nödvändighet, tycker jag. Om så bara ett litet fågelbad. Men näckrosor lämnar jag till näckrosproffsen att odla, det tror jag mig inte om att lyckas med.
Och gör de sig inte bäst i naturen ändå? Det är bara där de kan sprida den där riktiga trolska John Bauerska sagokänslan. Tänk en mörk och stilla vattenspegel med lysande vita näckrosor i skymningen... nu blev det riktigt midsommarnattsaktigt!

Gail said...

What a wonderful green and wouldn't it be lovely to see in your garden every day! gail

Ruben said...

Thalictrumens blommor till vänster är inte riktigt utslagna men till höger finns utslagna (från sidan). De ser annars ut som Aklejrutan. Trevlig midsommar! /Ruben

Anonymous said...

Fab photo, Camellia!

Anita said...

Jag håller med, vatten är något speciellt. Jag har sådana planer för min trädgård också. Fast ... det får nog bli lite mindre näckrosblad. Men jag har ett minne av Tummelisa som sover på näckrosbladet jag också.

Annars så har det visst varit vatten så det räckt och blivit över de senaste dagarna här i Sverige. Själv hade jag en sådan tur att jag flydde regnet till Wales. Inte en regndroppe på 6 dagar. Sol med lätta moln, nästan vindstilla och ca 22 grader. Inte undra på att jag gillar Storbritannien :)

Hoppas solen skiner hos er idag också.

//Anita

sara på hedepipan said...

Vacker och bara vacker
trevlig midsommar

Glädjekällans Trädgårdsblogg said...

Dina underbara och underfundiga ord om vatten gör att minnen kommer tillbaka. Paddelturerna i åar och insjöar med lukten av pors, segelturerna i både öst och väst. Ibland fick vi gå för motor för det var kav lugnt.
Nu är det makrillfiske som gäller och kanske någon segeltur med goda vänner. Makrillfiske är en av sommarens höjdpunkter.
Trevlig midsommarhelg..nu är det väl är Stonehendge som gäller???
Birgitta

The Intercontinental Gardener said...

Vilken fin bild; jag har alltid velat prova på att sitta på en Victoria-blad... men det kanske får vara för min del, man borde väl testat när man var i Tummelisa-åldern. Ha en härlig midsommar, med många prästkragar och kanske även jordgubbar.

Ingela said...

Vilken drömlik bild, en ocean av känslor kommer emot en. Så finstämt!

Jag har vandrat på spångar över kärr, det är istället för Kew, också en häftig upplevelse på sitt sätt.

Trevlig helg!
Ingela