Nuförtiden bor jag ju mitt i ett geografiskt närområde där Romarna en gång trampade runt – eller marscherade rakt fram, är kanske rättare (i Normandie tvärs över kanalen härifrån kan man tillochmed – på en före detta romersk väg – köra absolut spikrakt i 45 minuter, och då ändå i god fart). Här omkring mig i landskapen finns också några efterlämnade spår, ett par romerska villor, till exempel, en gång byggda av kräsna centurioner. Därför blev man ju lite till sig när man grävde bort en bit av gräsmattan för att anlägga en ny rabatt och fick grundkänning redan efter en fot (de räknar så här, det metriska systemet infördes visserligen på sjuttiotalet, men användningen sprids ”inch by inch”, som någon sa). Jag krafsade runt med trädgårdshandskarna och kunde ana något osedvanligt plant, med skiftningar i gult. En golvmosaik!, hoppades den giriga arkeologen i mig. Efter ytterligare ansträngningar kunde förnuftet revidera fyndet till en ovanligt platt kalkstenshäll (den övervägande berggrunden i trakten). Men kul hade det ju varit….
Mer omfattande utgrävningar, och kanske mer belönande, trots allt, gjorde jag däremot redan den första sommaren då jag tyckte mig se fragment av något klinkerliknande, fläckvis, i utkanten av gräset. På en eftermiddag hade jag grävt fram en hel trädgårdsgång (!) som alltså varit nästan totalt övervuxen. Som lagd med linjal går den, från kökstrappan ner till bortre änden av trädgården.
Så nu har vi vår egen Via Appia, dessvärre i oinspirerande betongplattor. Kompositoriskt något slags korridor mitt i trädgården, som klyver den i två delar. En autostrada till soptunnorna, praktiskt men andefattigt. Det tog mig många vändor i huvudet innan jag kom på hur jag skulle kunna göra för att få trädgårdshalvorna att höra ihop och mjuka upp linjerna. Jag återkommer till den tankeprocessen…
Posts
8 comments:
Camellia! Väntar redan OTÅLIGT på fortsättningen!
Är bilden från romartiden;))?! Ser nästan ut så...
mvh, Anja
Väntar med spännong på hur du fick halvorna att hänga ohop och bli bra och inte bara två halvor. Du skriver så härligt, MB
Anja, det var ett slags illustrativt photoshoparbete där – kul att någon såg tanken ;). Maria, tack för din varma kommentar!
Oj ser att det är massor av stavfel i min förra kommentar, hade stavningen inställd på engelska. Jo du krumelurerna är klängena på vildvinsrankan. Kul med din photoshopade bild, MB
Härligt det låter med din uppfunna trädgårdsgång! Spännande när man börjar gräva och se vart det bär:)
Ha det
Nu börjar det hända saker här. Två blir till ett, men hur ska det gå till och kan man göra något kreativt av betongplattor? Att få följa med i din tankeprocess är ett äventyr jag ser fram emot. Nästa avsnitt hoppas jag kommer snart. Detta är bättre än adventskalendern.
Tack Kersti, det känns som om den här trädgården är en adventskalender som håller på i flera år...Jag är väldans nyfiken själv på vad som kommer att finnas bakom lucka 24....;)
Spännande!
Ha det gott!
Post a Comment