Monday, 9 March 2009

Klipp, klipp 1: En bakvänd princip


Vi ärvde en stor Forsythia av förra ägarna. Den var fel på så många sätt (storlek, placering, växtsätt och hade dessutom en skum skorvsjukdom) att vi raskt bestämde oss för att göra oss av med den. Jag satte käftarna på en x-large Wilkinson i grenverket. Tanken var att decimera den till en hanterlig stubbe som sedan kunde avlägsnas. Jag klippte på utan att ägna beskärningens gyllene regler ens en blek tanke. Det här var ju trots allt inte fråga om en sköntuktning, utan om skoningslös likvidering – det enda som stoppade mig var när grenarna och stammarna var för tjocka för grensaxen. Dessa rester lämnade jag sedan hjärtlöst att skrumpna ner för att grävas upp helt vid lämpligt tillfälle.


M skrattade gott åt mig någon månad eller så senare, då de utdömda stubbarna på Forsythian började skjuta skott frenetiskt, och överglänste alla trädgårdens buskar i sin levnadsiver. Det var då jag förstod att hård beskärning är ett sätt att föryngra en växt, inte att ha ihjäl den.

9 comments:

Ruben said...

Du har visst grönare fingrar än du ens är medveten om!!! Vilken tur! /Ruben

andré said...

Hehe, ja, som det kan gå ibland! :-)

Camillas Foto said...

Ja, som det kan gå!
Gillar din bild.
Ha det bra

Lillebeth said...

Kul liten berättelse. Och tänk vad man lär av misstag. Men det var ju inget misstag. Eller? Är den kvar busken?

Mylla said...

Är det inte märkligt? Det man inte vill ska växa, sjuder av livskraft i trädgården. Och sådant man önskar ville prunka, för ofta en tynande tillvaro. Så frågan är – ska man låta naturen ha sin gång, bestämma sig för att älska sådant som gillar att växa där man bor och bara drömma om resten? Jag skiftar åsikt varje dag.

Mariaberg said...

Man lär genom sina försök - jag har också gjort mun beskärda del... /MB

Rosengeranium said...

Heh, hur många såna misstag har man inte gjort i sina dar - och inomhus dessutom, där utrymmet definitivt är begränsat.

Glädjekällan said...

Jo, lite klippning (mycket) och växtkraften blir enorm.
Tro mycket väl du kan använda klippta grenar att fläta med. Själv har jag använt både kornell, den med röda grenar och ormhassel. De sistnämnda är svår att fläta med men det blir fint.
Lycka till
Birgitta

Kersti said...

Jag har motsvarande erfarenhet. Vi hade en stor vildvuxen forsythia på torpet. Jag tycker inte att den hör hemma där den står inklämd mellan syren och äppelträd. Klippte ner den precis som du och fick tillbaka med råge. Jag kom av mig, så trots att det nu gått flera år sedan dess så står den kvar. Varje år tänker jag att nu borde jag ta bort den men det blir liksom inte av.