Sunday, 29 November 2009

Sommarminne med historiska toner



Toppklocka, Campanula glomerata och Pestskråp, Petasites hybridus

(sorry, no English summary on this one)

I Krysmyntagården strax norr om Visby (för del 1 av detta sommarminne, scrolla nedåt) trängs örter för alla möjliga, och ska det visa sig, omöjliga, användningar. Krydd- och brännvinsörter förstås, och mängder av läkeörter. Som de ”cancer- och bakterihämmande” (rosenskönan är ett exempel på att di läkekunniga också i modern tid sneglar mot växtriket, ur växten kläms göttigheter som blir ett medel mot leukemi på 2000-talet), lämpligt grönt för luftrör och lungor (så fick jag äntligen veta varför det heter lungört), hjärtstärkande, laxerande och kräkframkallande rötter, frön och örter (Styvmorsviol, ska ha en ”äckelframkallande verkan som medför kräkningar”. Stackars styvmödrar, vad är det de gjort?), för att bara nämna några. Visste ni förresten att Johannesört har kliniskt bevisad antidepressiv verkan? Sedan kan man sniffa på gotländska folkviseblomster, och öns kyrkagångsörter. Här finns bibliska växter, som visar sig vara en samling bekantingar (varav några exoter som vi ser som riktigt ursvenska, som dill. Den härstammar från Indien och Persien, där ser man). Traditionellt har man förstås hittat tvättmedel i växtriket. Såpört är historisk tvål, roten löddrar i vatten!

Krysmyntagårdens innehållsrika häfte (som ingår i örtagårdens inträdesavgift) bjuder delvis makaber läsning. Under rubriken ” häxörter” serveras t ex ett recept på riktig ”häxsalva”. Här beskrivs hur denna smörjelse bereddes med ”fettet från döda spädbarn eller hängda människor” ihoprört med en örtblandning inkluderande örten besksöta… Dock ges tipset några sidor framåt att det kan vara klokt att plocka en rejäl kvist silvermalört. Den ska man nämligen lägga ”över det nyfödda barnets vagga” till skydd mot häxors onda påfund.

Alruna är livsfarligt att dra upp ur jorden, får vi sedan veta. Bättre locka en hund (svart ska den vara också) med ett stycke kött upp på galgbacken att dra upp örten mitt i natten. Cikorians rot ska man däremot själv gräva upp med ett guldmynt, inte en minut över midnatt den 25 juli. Om man nu vill bli framgångsrik i kärlek och strid. Det vill man ju.

Från födelse till död, vid krämpor och sjukdom, hunger, tro, förhoppning, rädsla och vidskepelse. Ett verkligt örtaliv innan Svegros plastkrukor...

ps. jo, också Krysmyntagården har souvenirbutik. Men det som säljs är bl a egna, torkade örter på burk – i ett imponerande urval. Här finns också en kollektion fina köksattiraljer och mer burkat, ätbart. Men inget som ger sur eftersmak.

10 comments:

Anja said...

Tron har visst alltid varit stark bland oss människor. Intressant läsning!
Synd att själva överresan till Gottland är så dyr när man kan åka gratis till Öland....;)!...annars skulle det vara fint att se allt detta du beskriver med egna ögon./ Anja

Lillebeth said...

Du sprider ljus och doft denna sista novemberdag. Väcker härliga sommarminnen. Jag undrar: Pestskråpet vad har den för läkefunktion? Jag tycker den är förfärlig! Sprider sig illa och luktar f*n uppriktigt sagt. Ha det gott!

Ruben said...

Intressanta iakttagelser om örternas läkande krafter! Det låter litet som hokus pokus, men det ligger säker mycken sanning i det hela. Människorna förr, fick inte i sig lika mycket gifter som vi får, så de örterna var säkert effektivare på dem. Sjäv har jag intagit echinacea, med magont som resultat, men min fru hon köper echinacea i parti och minut till hälsoaffärens stora glädje!! /Ruben

NinaVästerplana said...

Visst är det roligt när man hittar sådana smultronställen! Var på ett café på Öland som låg i ett gammalt mejeri.... Där fanns det också en skön atmosfär som jag bär med mig som ett `gôtt´ semesterminne ;-)
Ha´t himla gôrgôtt i veckan
Nina

Tant Grön said...

Ja du, örter är inte att leka med!
Fast kul är det med alla gamla föreställningar och faktiskt riktigt användbar gammal kunskap.

Vi har en dödskallemärkt avdelning i vår lagårdsruin där vi odlar en del giftiga växter och några trolldomsörter, bara för skojs skull. Men jag har gång på gång misslyckats med att plantera alruna.
Den brukar utplånas på bara några veckor. Det kanske växer något motmedel mot trolldom i närheten, vem vet...

Vilken härlig sommarstämning från Krusmyntagården!

Ingela said...

Gotland, favoritresemål. Doften när man kliver av färgan och på kvällarna kännns som om man var någonstans runt medelhavet.

När du kommer till Östersund till jul så kommer det att kännas som Övre Soppero, i dag snöar det för fullt för första gången. Vi, familjen, kommer att åka "hem" till Västerås över jul, annars vore det trevligt att träffa en bloggkompis. Hoppas du får trevligt!

Ingela

Anita said...

Jag har ofta undrat om bakgrunden till namnen lungört och såpört och den fick jag nu. Men häxsalvan var riktigt makaber. Mycket intressant morgonläsning. Nu ska jag hasta vidare mot frukosten. Ha en bra dag!

Kersti said...

Mer längtan och en smula visdom så här på fredagskvällen. Det är sådana vattenhål som Krysmyntagården man kan leva länge på när regnet trummar mot fönsterrutorna och gräsmattan är mer som en leråker.

Glädjekällan said...

Härliga sommarminnen med vackra krukor... de ser handdrejade ut...
Förstår att du hade en både spännande och rolig semester...
Trevlig och skön andra advent...
Birgitta

Nutty Gnome said...

Gorgeous photos! :)