Saturday, 8 November 2008

En vass en


De lärde kallar den Sansevieria trifasciata, till vardags lystrar den till namnet Bajonettlilja. Min mor envisades med att kalla den Svärmorstunga, alltid åtföljt av en menande min och ett snett och inte alldeles älskvärt leende. Men i hemlighet tyckte hon mycket bra om den. Bildens exemplar är dock kärleksfullt vårdad på Kew Gardens i London.

9 comments:

Anja said...

Vilken tur att min svärdotter inte tycker att jag har alltför vass tunga....;))!
Nä. I min medelmåttiga miljö kommer inte denna växt till sin rätta - därför avstår jag.

mvh, Anja

Pusepilde said...

Bajonettlilje var unektelig et bedre navn enn svigermors tunge(den kalles det her også)
Jeg har et inntrykk av at den er blitt trendy? Ihvertfall er den ofte å se i butikker nå for tiden.

Kersti said...

Jag har haft en sån. Den var nästan helt omöjlig att ta dö på men på något sätt måste jag ändå ha lyckats för den är inte kvar här.

Mariaberg said...

Jag kallar den svärmorstunga - men jag hade en fantastisk svärmor, saknar henne mycket dog för att år sedan.
Jag provade ett foto rimfrostbladen i RAW och gjorde väldigt lite efterarbete, bara med kontrast lus/mörker. tack för att du tittade in på min sida. MB

Gardenlife said...

Jag har sett den i blom en gång...lite oansenliga gul-gröna blommor....ja..så där riktigt ful-snygg är den i mina ögon... ; )
/Janne

Camillas Foto said...

Haha, min mor kallar den också för svärmorstunga.
Ha det bra
Camilla

Anja said...

Hejsan Camellia!

Hoppas att du förlåter mig, men jag har en utmaning till dig på min blogg.
Själv är jag inte så förtjust i detta, men ibland får man bjussa lite på sig själv ;))! Vi är väl lite nyfikna på varandra - eller hur?

mvh, Anja

Hanneles paradis said...

jag gillar svärmorstunga.

Glädjekällan said...

För några år sedan tyckte jag den var gräslig men nu har jag ändrat uppfattning och tycker den är riktigt fin, om bara plats finns.
Ha det gott
Birgitta