Det är något ljuvligt delikat över Löjtnantshjärtan, eller Dicentra Spectabilis Alba. Ja, de vita mer än de chockrosa, tycker jag. ”Bleeding Heart” heter den också på engelska – och visst har det trillat en tår, vem sa att en officer inte har känslor? Det andra namnet i folkmun på engelska är ”Dutchman’s trousers”. Inget ont om Nederländska benkläder, men jag tappar raskt hela romantiken. Har försökt leta bakgrunden till namnet, men källorna (läs internet) är lite luddiga på den (byx)fronten, men tydligen påminner formen om de bylsiga brallor holländarna en gång lär ha burit. För den sportige kan kanske ytterligare ett namn, ”Venus’s car”, passa bättre. Själv går jag ut med näsduken.
The delicate Dicentra Spectabilis Alba. The white lovlier than the sharp pink, if you ask me. A shed tear – who said an officer hasn’t got feelings? Another common name, 'Dutchman’s Trousers', makes me lose that romantic feeling. The origin seems to be a bit blurred, but apparently, the shape of the flowers resembles the odd ancient Dutch clothes...
Posts
21 comments:
Hej du, Camellia; nu hann jag först, det är fortfarande torsdag här i Seattle... Löjtnantshjärtan heter "Krossat hjärta" på finska, det är romantiskt som något! Och hur kunde jag gissa att du gillar vitt här igen; jag tycker också att denna underbara försommarväxt är vackrast i vitt. Vad planterar du den med?
Visst är de delikata! Tyvärr har jag själv inga vita, men lovar varje år att jag ska gräva ner någon... Kanske i år?
Underbar bild - och lärorikt och roligt om namnet!
Ja, den vita föredrar jag också. Men det beror förstås på i vilket sällskap den ska vara. Vackert komponerad bild med den mörkt gröna omgivningen.
Önskar dig en riktigt skön helg!
Kram Randi
Vita blommor, gärna med skiftningar i grönt är blande de allra finase i blomväg, tycker jag. När jag ser din bild ångrar jag att jag rensat bort löjtnantshjärtat. Kul att veta vad det heter på engelska.
Ha det gott
Birgitta
Holländarens byxor på min ära, jag tycker mera den liknar holländskornas huvudbonader såsom de ser ut i tulpanreklamen (tillhör deras folkdräkt, tror jag). Men annars är de ju faktiskt ganska lika 1500-talsbrallor! Men, annars hållr jag med dig, det vita Löjtnantshjärtat är vackrare än det röda, dock verkar det vara ett hjärta av is, så jag förstår inte tårarna!!! Komplicerat det här!! ;-)
Ha det gott! /Ruben
Intercontinental Gardener, jag är jättesvag för vitt – ända sedan jag såg Sissinghurst. Dicentran är i en rabatt jag håller på att bygga, och som inte är klar – men än så länge har den sällskap av Bergenia (Bressingham – white, förstås :-), en (vit) Convolvulus, ett prydnadsgräs och ett än så länge väldigt litet buxbomklot. Men sedan kunde jag trots allt inte låta bli några skvättar blått – i Monkshood och lite längre bort Kattmynta och blå och blekt gula irisar. Vi får se om det blir för spretigt...
André – i år är det dags! :-)
Birgitta – ja, i mina ögon låter det som du gjort ett misstag, men det kan ju lätt repareras :-)
Ruben – håller med om den holländska hättan! Men det är nog de där svassiga 1500-talsbyxorna det är frågan om.
Vi köpte från Fransen i Holland.
http://www.hostaparadise.com/
Eftersom vi var många kunde vi handla en del till grossistpriser.
Antar att det var erfarenheten, vi skickade efter 2007, utbudet, de fina plantorna och priset som var avgörande.
Tror att vi alla känner oss helnöjda.
Kopierar det jag skrivit till dig och klistrar in hos Gunilla.
Hoppas du fått svar på dina frågor.
Trevlig helg
Birgitta
I love this beautiful plant...you have given us a treat of a photo (you always do) Have a pleasant weekend~~gail
Läckert Camellia och kul text!
Ha det gott/ Tyra
Älskar Dicentra och helt klart är det de vita som är favoriten. Måste plantera fler för mina försvinner efter ett par år. Har inte riktigt kommit på varför. Hoppas solen stannar ett tag till! Ha en trevlig helg. Kram Ingrid
Jag såg att mina rosa är på väg att blomma, men den vita dröjer ännu lite. En av mina favoritväxter - att studera hur blomman är uppbyggd kan fängsla mig hur länge som helst...
Men det är faktiskt så att den inte heter Dicentra längre. Några experter har kommit fram till att den inte alls är släkt med furirhjärta och fänrikshjärta, och istället flyttat löjtnantshjärtat till släktet Lamprocapnos. Så onödigt - det är ju mycket svårare att både uttala och minnas =)
Ha en trevlig helg
/Helen
Å, den är verkligen hjärteknipande. Holländska byxor alltså? Kul tanke, men inte så värst poetisk kanske. Karin Berglund berättar i sin bok "Längtans blommor" att Linné trängtade efter denna vackra hjärtformade blomma som växte i Sibirien, och skickade iväg en expedition efter frön. Men den kom istället hem med frön till en nunneört, och Linné fick själv aldrig se något löjtnantshjärta under sin livstid. Och när plantan till slut nådde Europa- via engelska fröinsamlare förstås!- trodde man att den var oerhört ömtålig och vågade bara odla den i uppvärmda växthus. Sen visade det sig att det var en rejäl och härdig växt. Visst är det fantastiskt att en så skir och romantisk blomma kan vara så tålig!
Ljuvlig bild - de vita hjärtanen är verkligen ursöta!
ha det gott i helen - hoppas ni får lika fint väder i England som vi väntar oss här.
Katarina
'Hjärtat som gått sönder' översatt från finska.
En vacker och fantasieggande blomma.
mvh, Anja
Underbart vacker och fin bild! Jag skulle mer än gärna också ha den vita varianten i trädgården. Ha en fin söndag!
Vackert, själv har jag de rosa men tänkte köpa vita också.
Ha det bra
Kram
Så roligt att du skriver just om det vita löjtnantshjärtat. Intressant läsning dessutom. Att jag tyckte det var extra roligt att läsa om var för att jag köpte ett vitt löjtnantshjärta i lördags. Jag håller nämligen på och anlägger en månskensrabatt som endast kommer att innehålla vita blommor (eller buskar med mycket ljusa blad). Ett vitt löjtnantshjärta var naturligtvis ett måste. Ett vitt fänrikshjärta kommer det också att bli.
Ha en bra dag :)
Anita
Älskar också vitt, vitt och vitt och dicentran som jag alltid trott att den heter är en favorit.
Jag var på möte med trädgårdsamatörerna och fick minsann veta att den numer heter Lamprocapnos spectabilis, så det så... Man lär så länge man lever men den är fortfarande lika fin tycker jag i alla fall.
Sissinghurst ligger i topp på önskelistan.
Kram
Ingela
De har en stram elegans som jag gillar. Vi har en rosa i rabatten, den för en tynande tillvaro i skuggan av någon för mig okänd växt med gula blommor som sprider sig som en löpeld och tar över hela rabatten hur vi än försöker begränsa den. Men detta till trots överlever Löjtnantshjärtat på något mirakulöst sätt, sticker upp varje vår, man hinner precis få en skymt av den innan den försvinner i det gulas famn.
Jättefin bild och roligt att få höra de engelska smeknamnen. Jag gillar också de vita bäst, men häruppe är de faktiskt lite svåra och kommer dessutom rätt sent.
Post a Comment