Friday 7 August 2009

Blooming Friday: Magisk ört/Magical herb



(English summary at the end of post)

Blooming Friday med extra sommarläsning! – ett lite längre inlägg man gärna kan skriva ut, lämna datorn och istället läsa i lämplig trädgårdsmöbel, gärna med skyar av denna underskönt blåa ört inom räckhåll.

Lavendel. En högoktanig, aromatiska doft. Inte konstigt att människan sedan tidernas begynnelse försökt använda dess magiska attraktionskraft för att åtnjuta personliga fördelar. Lavendel sägs till exempel ha varit en av flera dofter som kittlade arkeologernas näsor då parfymurnor i Tutankhamons gravkammare öppnades. Än i dag finns det de som påstår att man man helt enkelt kan skrubba sina kläder med färska blommor för att ”locka till sig kärlek”. Väl värt att prova, Kleopatra lär ha fällt både Julius och Markus med hjälp av lavendel bakom örat (och en tung eye-liner, ska tilläggas). Lite beroende på hur man ser det, är dock kanske den verkliga passionskuren den medeltida övertygelsen om att lavendelblommor mellan de äktenskapliga lakanen helt skulle eliminera gräl mellan de tu.


Nordisk Familjebok beskriver lavendel som ”ett upplifvande medel för luktsinnet och nervsystemet”. Blommorna har också traditonellt ingått i den svenska ”kyrkkvasten” som togs med till gudstjänsten. En dylik var en doftstark bukett som kunde sniffas på, eller dras en djupandning ur, därmed hjälpandes vanligt, syndigt folk att hålla sig vakna under de latinska verserna. Doften lär också ha varit effektiv mot de mer prosaiska odörerna från bänkgrannarna.

Nu ska man förstås akta sig för att ifrågasätta ett klassiskt standardverk som Nordisk Familjebok. Men faktum är att alla andra källor hävdar motsatsen om lavendelns verkningskraft. Där är varningars rop, till att börja med, att inte dricka lavendelte alldeles innan en lidelsefull natt. Örten må egga, men är samtidigt starkt avslappnande (hur nu det är möjligt, tänker här vän av logik). De aromatiska molekylerna lär stimulera luktnerven, och ”öka den typ av hjärnaktivitet som associeras med avslappning” (tänk att avslappning är en ”aktivitet”, min anm.). Och därmed främja en god sömn. Det visste redan de gamla grekerna, som använde örten mot insomnia. Andra nämner lavendelns lugnande effekt på hela centrala nervsystemet, som gör den till en effektiv behandling vid stress och huvudvärk. I Liverpool provade man för några år sedan att ge dagisbarn lavendeldränkta näsdukar som stress- och spänningshjälp. Allt sammantaget, man bör kanske vara sparsam med det lavendelstinna badsaltet så att inte en rofylld blötläggning glider in (läs: ned) i en permanent dvala...


Annars var det de lögarhöga romarna – förstås – som först fick idén att nedsänka sig i lavendelparfymerade badkar, övertygade om att örten var en ”återställare för huden”. Följaktligen kommer växtens namn från latinet – från lavanda (saker som ska tvättas), i sin tur från verbet lavare (att tvätta). Lavendel var dock inget för en simpel romare. 100 denarii för ett knappt halvkilo fick man punga ut med för detta blå guld. Det motsvarade "en månadslön för en dräng eller 50 klippningar hos barberaren". Och badade man inte i det kunde man alltid röka det – romarna blandade gärna lavendel också i tobak.

Nånstans på 1400-talet omnämns lavendel "för första gången i svenska språket", även om det nog inte var så många svenskar som uppmärksammade nytillskottet, eftersom det yttrades på medeltidslatin. Örten nådde vår höga nord med, och tack vare, det expanderande klosterväsendet. Munkarna odlade växten i sina örtagårdar, bland annat mot magont och gulsot. Vid ungefär samma tid ströddes lavendel över slottsgolven ute i Europa, som desinfektionsmedel och rumsdeodorant.

I England hade man bundit stjälkar till kors och hängt över dörrarna för att hindra häxor över tröskeln. När så Svarta Döden drabbade London 1665 fick lavendelns avskräckande egenskaper en ny användning, fastbundet runt handlederna för att hålla pesten på avstånd. Handskmakare erbjöd en något elegantare lösning för mer välbärgat folk och parfymerade sina produkter med lavendelolja. Tjuvar i olyckans bakvatten, de som livnärde sig på att plundra offrens hem och gravar, lär ha blandat ett hopkok innehållandes lavendel kallat ”fyra tjuvars vinäger” som de tvättade sig med efter ett nattpass. I dag vet man att farsoten spreds med loppor, och en källa hävdar att "eftersom lavendel är ett effektivt insektsmedel, kan användandet därav mycket väl ha bidragit till att begränsa pestens spridning”.


På engelska 1800tals-gods lade husfrun ut lakan till tork på trädgårdens stramt klippta miniatyrhäckar av lavendel. Man konserverade också blommorna i tre gånger mängden socker till en huskur mot huvudvärk. Trots allt var måhända den mest udda användningen den i Toscana utbredda vanan att låta barnen ha lavendel i fickorna för att skydda dem från att bli kidnappade av zigenare (!).

Än i dag tycks lavendelns mytiska krafter tillbedjas. Jag läser på en modern new wave-hemsida att kvistar kan användas ”brinnande som rökelse i ritualer och trollformler med syfte att attrahera pengar, kärlek, beskydd, och succé”. Det senare låter onekligen som en behandling för en åkomma värdig 2000-talet.

(om du nu läst så här långt utan att ha nickat till – skriv gärna en kommentar – kanske har du en historisk/lokal anekdot som jag missat! Ser fram emot att höra av er alla!)


Lavender. The most gorgeous scent in the world. No wonder humans have tried to use its magic powers since ancient times. Lavender is said to have been one of the smells of the perfume urns of the Tutankhamon’s grave, for instance. And Cleopatra caught both Julius and Marco with a little lavender behind her ear (and a thick eyeliner, admittedly). Depending on which angle one likes to see it from, the real passion magic may be the Medieval belief that keeping the flowers between the marital sheets would eliminate any fights within the relationship…

In Sweden, traditionally, lavender was part of the ”church bouquet”, strongly smelling compilation of flowers and herbs to sniff, helping to keep awake during lengthy Latin verses in the 18th and 19th centuries. It also had a more prosaic bonus, being effective against odours of the pew neighbour…

Odd thing though, most sources talk about lavender as a tranquiliser. The aromatic molecules are said to stimulate ”the kind of brain activity that is associated to relaxation”. Thus promoting a good sleep. Already the Greeks knew that, using the herb against insomnia. It’s also mentioned as a remedy of stress and anxiety. A few years ago, primary school children in Liverpool were given lavender-perfumed hankies o to help winding down. All in all, I suppose one should be careful with the lavender bubble bath, not dosing off into eternity…

It was the bath-prone Romans – naturally – who first got the idea of immersing themselves into lavender-soaked baths, convinced it would ”revive the skin”. Consequently, the name derives from Latin – from lavanda (things that need to be washed). Lavender wasn’t a ordinary Romans treat, though. At 100 denarii per half a kilo, it cost as much as the equivalent of a month’s pay for a worker, or 50 hair cuts. If they didn’t bathe in it, they smoked it – the Romans liked to mix in lavender with their tobacco as well.

Some time in the 15th Century, lavender was first mentioned in Sweden. Although, most Swedes would have missed the occasion, since it was uttered in Medieval Latin. It came to Sweden with the monks, who grew it at their monasteries as a remedy for stomach aches and jaundice. Across Europe, the herb was spread onto the floors of the castles as a disinfectant and room deodorant.

In England, lavender stalks had been tied to crosses and hung above the doors to prevent witches entering the houses. When London was hit by the Black Plague, in 1665, lavender was fastened to the wrists to keep the epidemic at a safe distance. The thieves who lived off robbing the victims’ homes and graves made a concoction which included lavender and was called ”four thieves vinegar”. A quick dip in that after a night’s shift…

In the 19th Century, English housekeepers laid sheets to dry on top of the low lavender hedges in the garden. They also preserved the flowers with three times the weight of sugar for a household remedy of headaches. The oddest usage of lavender was perhaps the twigs of the herb in the pockets of the children of Tuscany – there to protect them from being kidnapped by gypsies (!).

Still today, the mythical powers of lavender is very much alive. I see on a modern homepage for a New Age group, that ” Dried lavender stalks burn like incense sticks, and can be included in spells and rituals aimed attracting money, love, protection, and success.” Now, doesn’t that sound like a treatment for a complaint, worthy of the 21st Century.

(Please share your lavender anecdotes in the comment filed!)

20 comments:

Anette said...

Det var väldans intressant att läsa din "utläggning" om lavendel. Min blogg heter ju "Lavendelälskare" och det är jag ju.
Har du testat Lavendelskorpor? Det är riktigt gott!! /Anette

HelenJ said...

Oj, så mycket intressant info om lavendel!
Det du inte skrev var att man förr planterade lavendelhäckar på var sida om de ganska smala gångarna, så när damernas kjolar svepte genom blommorna blev de (och deras bärare får man anta) automatiskt uppfräschade. Det gäller fortfarande, även om behovet kanske inte är detsamma numera. Jag går med flit väldigt nära min lavendelhäck när jag ska ta mig förbi för det luktar så underbart gott...
/Helen

Carol said...

Fabulous Post! Your photos make the lavender dance. Poetic. Your text... very interesting ... I could use a cup of lavender tea now... I learned things I had not known before. Lavender in children's pockets... to protect from kidnapping! To keep witches out... Ha! Witches love lavender!

Gail said...

I love lavender...it's my favorite of flower fragrances...Your photos are really lovely and so is your last post! Wow on the clematis! gail

Ruben said...

Tjolahopp, I did it! Kom till slutet, alltså, men många intressanta saker hade du vaskat fram (med hjälp av Lavendel?), så det var en trevlig läsning, och faktiskt lite snopen när det väl var slut. Jag kan bara tillägga, att här växer 'Munstead' bättre än 'Hidcote Blue'. Lite blekare i färgen - en äkta engelsman, alltså! /Ruben

Camilla Alvén said...

Tack för den informationen!
Jag har lavendelbuskar på framsidan i min trädgård och jag njuter av lukten varje gång jag går förbi, just nu är de fulla av bin, humlor och fjärilar, ett riktigt paradis.
Ha det bra
Kram

Arboarkticum said...

Vilken text! Vilken språkbehandling - ljuvligt! Djupt imponerade! Tack för en ovanligt trevlig lässtund.

Inger said...

Intressant! Jag älskar min lavendel och vill för allt i världen inte vara utan den. Uppskattar den ännu mer andra årstider, eftersom den har doft året runt.

Katarina said...

Tack för detta informativa inlägg om den älskade lavendeln! Mycket nytt och intressant.
Katarina

Angel.Pearls said...

Älskar lavendel -kanske ska strö lite i sängen då...Den första bilden m fjärilen är såå fin!//Eva

Camilla Alvén said...

Hej igen!
Huset på bilden ligger vid Kävlingeån och heter Krutmöllan, jag känner till ett ställe till som heter Bösmöllan och som ligger lite närmare "min" by, gamla kvarnar där det maldes säd för länge, länge sedan. Just Krutmöllan går inte att besöka, det är privat område men Bösmöllan passerar jag ofta när jag är ute och cyklar.
Ha det bra
Kram

OF SPRING AND SUMMER said...

Hej igen efter sommaren. Läste hela inlägget och nickade inte alls till!! Mycket intressant. Ha en trevlig helg. Kram Ingrid

Eva Linnea said...

Vilket intressant inlägg! Tack!!
Lavendel är ju de eteriska oljornas "Drottning", bra till allt i aromaterapisammanhang. Doftar underbart. I år har jag faktiskt fått ganska mycket blommor, som jag börjat samla in och torkar.
Kram Eva Linnea

sweetbay said...

I agree, lavender is a magical herb, with a fascinating history!

andré said...

Wow, det var mycket matnyttig information på en gång! Hade jag bara fått ha en enda sorts växt i trädgården hade nog valet fallit på lavendel...

Nutty Gnome said...

I love lavender and keep a small bottle of the essential oil by my bed for sprinkling on my pillow on nights when I'm a bit stressed or my brain is fizzing! :)

Glädjekällans Trädgårdsblogg said...

Härligt inlägg och intressant läsning.
Håller på för fullt med att dela och föröka mina plantor så jag kan göra en häck på landet.
Är väl lite gammaldags kanske men jag lägger fortfarande torkad lavendel i linneskåpet.
Har försökt odla den vita men inte lyckats. Nu försöker jag med en rosablommande men finast tycker jag Hidcote Blue är.
Ha det gott
Birgitta

AnnA said...

Ja, det var ju intressant&rolig läsning till läckra foton.
Ha en bra dag!
hälsn
AnnA

Anjas Hill said...

Alltid lika underhållande att läsa dina alster! /(stressiga)Anja

Kersti said...

Underbart. Läser och njuter, alldeles för intressant för att fungera som sömnmedel. Lavendel är verkligen speciellt både färg och doft. Jag längtar efter att någon gång åka till Provece och se lavendelfälten blomma.