Monday, 25 August 2008

Gammal favorit 1: En förföriskt blå


En doftpåse för linneskåpet var mitt första möte med lavendel. Små hårda knutor under tyget luktade mystiskt gott i en barnanäsa och kändes lika exotiskt som saffranet i lussebullarna. Det tog årtionden innan jag fick uppleva denna lilla buske i friskt, levande tillstånd. Dra handen genom det aromatiska bladverket, låta blommornas söta doft stiga mig till huvudet. Och färgen, djup, intensiv, ilande nyanser av blålila. Än har jag inte sett lavendelhaven i Provence, annat än på bild, men jag skapar små lavendelskyar i min nya trädgård. Tre sorter har det blivit hittills, den klassiska engelska Lavandula angustifolia (tidigare L. officinalis, i klassiskt lavendelblå), och de två varianterna Munstead (ljusare, och blåare), och Hidcote (kraftigt lila och med ett underbart silvergrönt bladverk). Redan i juni knoppar det, och blommorna låter inte vänta länge på sig – och varar hela juli och en bra bit in i augusti.

2 comments:

Misen said...

Härligt, lavendel är verkligen underbart. Jag har nästan glömt av det lite nu när vi inte ha trädgård. Men kan känna doften nu... :-)Hoppas du har en bra kväll!

camellia said...

Hej, Misen, tack för din hälsning. Har jobbat ikväll, men i morgon bär det iväg till Dorset och bara vara... Kul det där med Ikea, här i England får man som svensk en extra kick – eftersom man inte brytt sig om att översätta alla svenska namnen på sakerna. Då kan man gå och fnissa åt engelsmännen som försöker klura ut vad det står på skyltarna.